Konferensen Den Stora Kurvan 2019 

Vi har fått fantastiskt fin feedback på vår konferens och workshop Den Stora Kurvan den 28 oktober. Temat var individen i ledarskapet och den kreativa processens roll för att få ordentlig fart på hållbara transporter och mobilitet. Vi återkommer om detta inom kort. Tack till alla som var med under eftermiddagen och diskussionerna kvällen!

----

Per Gyllenpetz korta tal från konferensen i text:

Varför behövs Den stora Kurvan? Jag är rädd att bil- och transportindustrin fortsätter att köra rakt fram som vanligt och ut för ett stup. Vad kommer det sig att utsläppen och miljöbelastningen ökar istället för att minska? Kan det bero på till exempel att normalbilen är närmare 5 m lång och 2 m bred och väger 2 ton? Att det sitter en ensam stressad människa i varje, i långa bilköer? Att det är jättebråttom med de få paketen som finns i lastbilens skåp?

 

Människan har en komplicerad relation till bilen och en förälskelse i farten som gör att vi omsätter energi och material där vår planet inte räcker till på långa vägar.

 

Vetenskapen säger att vi har ett problem och att vi behöver fixa problemet snabbt. Vem skall göra det då? Jag ser mig själv och många välutbildade, välmående, priviligierade i industrin, akademin och myndigheter och tänker: det kan vi göra. Och kanske kommer det att visa sig vara det bästa vi gjort. Det finns ett fönster att börja nu. Väljer vi att göra det?

 

Men är inte problemet löst nu med eldrift och mobilitetstjänster? Det kan vara en bra början men svängen behöver vara mycket kraftfullare än så. Det är dags att släppa fram idéer – allt från att göra det trevligt att gå till helt nya sätt att resa, eller inte resa. Vi behöver börja reducera - tänka reduktion av energi, reduktion av material, reduktion av stress.

 

Vad är det som gör att det går så långsamt att förverkliga nya idéer? Det handlar knappast om brist på teknik eller politik eller ens om finansiering. Det verkar som vi har en annan osynlig men kraftfull stoppkloss.

 

I arbetet i nätverket Den Stora Kurvan har vi under året som gått sett att den största hämmande faktorn verkar vara systemet, systemet som blockerar oss. Några exempel här är den svällande dokument- och kontrollkulturen som hindrar personligt ansvar. Är vi en del av systemet? Är det vi som är systemet? Skall vi försöka att ändra systemet?

 

Ta en vanlig måndag på någon av våra arbetsplatser och Stina o Nisse kommer på en ovanlig och bra idé, dom går till chefen och föreslår. Ett år senare får dom besked att dom inte får budget för att utveckla den. Den nye chefen förstod inte innebörden med idén. Ungefär detta händer om och om igen.

 

Ta en bättre måndag så som det istället skulle kunna gå till; chefen lyser upp och ber Nisse o Stina komma redan dagen efter och presentera. Idén blir snabbt godkänd för första steget av utveckling och dom får samtidigt en budget på en miljon med personligt ansvar. Men är det över huvud taget möjligt? Ja. Det sker t ex i Silicon Valley och på andra ställen.

 

I jobbet på Volvo på slutet av det glada och guldkantade 80-talet hade jag en idé, att vi borde kunna bli ledande på miljöteknik. Jag hade modet att envist föreslå att vi skulle göra en konceptbil på miljötemat. Chefens chef sade: -Nej har jag sagt, dörren är där för den som inte fattar det! Men ett par år senare blev det en seger då Volvo fick en fantastisk succé i hela världen med miljökonceptbilen ECC! Vi och jag var väldigt stolta. Det blev också starten på en rad fina miljöprojekt under de sista åren av 1900-talet. Bland annat skulle den största bilen bara väga 1 ton.

 

Men varför tog inte projekten bättre fäste i en industriell fortsättning? 1999 ville nya ägaren till Volvo Cars - Ford - inte satsa vidare på de interna miljöprojekten som vi hade kommit långt med under tio år. De kunde gjort företaget till en ledare i bilindustrin. Jag sa upp mig och tackade ja till ett av flera fina jobb. Men jag sörjer idag att jag den gången inte hade det där modet att ytterligare en gång utmana. Trots miljonsatsningar på intern information räckte inte det vi gjorde till. Idag förstår jag mer om individen i systemet och ledares roller och beteende inför beslut om det nya.

Fortsättning följer.

----

Nätverket Den Stora Kurvan är: Ett initiativ som växt ur frustration, som just nu intresserar en ganska stor cirkel med utvecklare, ledare, forskare, och som drivs av dem. En större cirkel är påhejare på olika nivåer. I en ännu vidare cirkel finns myndigheter och media som får info och påverkan, bl a genom detta oregelbundna brev från Den Stora Kurvan och via personliga möten.

- - - -

 

Introduction and log: The Big Curve - Den Stora Kurvan 

Action is needed now to launch transportation systems with much lower planet impact.

Scientists tell us we have a big problem. Do we want to solve it in time? Transportation causes 30% of C02 emissions. To reduce environmental impact the mobility and automotive organisations can use much faster action and sharper visions. There are ideas that can be realized now, not another day in the future, not by someone else.

It is now and it is us.

We believe the new road ahead isn’t linear nor is it business-as-usual.

That’s what we call The Big Curve. It turns from continuing driving straight ahead and off the cliff.

Let’s talk about what we can do and how to do it. Become inspired. Share insights, channel ideas into action, possibly start a doer movement. Challenge the brainpower of the world class Swedish automotive cluster.

Turning in the curve (while there’s time) may be the best business plan ever. And it’s probably fun too.

What do you want to do?

This is about finding ways to get things done faster. Many are worried for the future and this is a possibility to share a dialogue in the big picture and to shift into action mode. We need a lot more initiatives like Einride, Ecoist and Freelway. Which are they? How do we get them done? This discussion is not about blaming or selling your product or getting into tech details. It is a chance to speak jointly about real visions and create a better course of development.

Is it sane that every 2 ton car only brings one 75 kilo loner to work? Should 50% of trucks really drive empty? What are smart new ways of moving about on our asphalt (if traffic jams isn’t)? How can AI-driven mobility serve us and not threaten us? How can self-driving vehicles become sustainable in reality? When?

 

Suggested ways for action:

Taking more risks. Ease up corporate culture blockings. Abandon endlessly perfected powerpoints. Build the new and test it on road. Facilitate cooperation with private investors who want to join creating sustainable solutions. Create easy financing for the small initiatives. Start more visionary dialogues with policymakers so they can understand technology possibilities. Probe an academic fast-track so results come to use sooner.

- - - -

Below is a swedish/english log selection from the network meet-ups where last is first.

April 14, 2019 personally speaking. Letter from The Big Curve.

Today is a day off from projects and I’d like to share some about them.             

The Elsol boat electrification kit prototype was connected yesterday. Systems work as planned and that feels great because it’s been an intensive winter. Our aim is to show a new way to retrofit sailboats with clean, quiet and smart power. Summer trials begin soon.

The CommuterX initiative (in stealth mode currently) is aimed at bringing a better life to commuters. While doing so it also has a potential of biting a sizeable chunk off the CO2 emissions caused by lonely drivers.

Urban Water Truck is a new solution to ship goods in cities on rivers and canals by zero emission boats instead of trucks queuing on the asphalt. With more than twenty project member organisations we are looking to get financed soon. We have had difficulties over a couple of years but now the flow seems to have turned our way. So let’s sea, sorry let’s see how we do in a couple of months!

The Big Curve initiative is in focus on whatever is left in my schedule and the work is expanding in positive directions, although I’m worried the pace in the big organisations is slow.

In all projects I’m fortunate to work with skilled professionals who all share the belief we can fix much of the emission problems.

Am I suffering personally living a more environmentally sane life? At home we heat the house with low emissions district heating, buy sustainable electricity, drive a biogas car when public transportation is not an option, ride the train instad of flying, eat vegetarian food, fractionize garbage, use up what we buy, mend broken stuff rather than getting a new one. I don’t find any problem or pain whatsoever in living with lower impact. I’m convinced the same applies in a bigger scale to businesses and the large society machinery.

The Big Curve: How to put many more sustainable transport solutions into action much faster.

Syfte med nätverket Den Stora Kurvan:

*Att dela kunskap om hur fler hållbara transportlösningar kan realiseras mycket fortare.

*Förklara lösningar som arbetas med eller fungerar redan idag.

Anteckningar från 3 mars, 2019

-De flesta är medvetna om problemet men menar att systemet sätter stopp. Vem är då systemet? Jag själv?

-Sverker Alänges (och Annika Steibers) forskning om förändring i organisationer och företag i Sverige och Silicon Valley:

Industri och myndigheter behöver utvecklas i samklang. Dialog ger förtroende för individer, människor.

Göteborg har ett unikt läge och möjligheter just nu.

Sum of topics and solutions

Avoid danger.

Today’s linear box walls has grown thick. Leaving that and turning into the curve avoids both dangers for our habitat and businesses. I look forward to see an innovation action movement in Sweden where the good ideas are taken to light and get speed financed. A faster, less costly and more fun way to put new services and things on the market - the ones we now need so badly. As a twinkle in the gloom it is good to hear last week that Chalmers University Challenge Lab, Ericsson and Volvo Cars are looking in new directions in their different mobility roles. Several of our Curve Navigators are planning a system-of-systems work on connected/shared/automated/regulated EV’s, while also connecting with other initiatives with similar aims. How many lonely driver cars will these new transit systems be able to take off the streets? 9 of 10? 19 of 20?

Talk about it.

Increasingly I see a need for joint discussions looking at the bigger holistic picture of sustainable transportation. Too often we submerge in detail tech and the difficulties at finding the optimal solution. Meanwhile the conditions are changing fast, so all that becomes ever elusive. Instead, the on-going discussion in itself may be the solution as it allows you to extract your own momentum knowledge. You create the future, rather than waiting for it to happen. Success often comes from daring decisions, especially in quick transition times like this.

Bridge Göteborg and Silicon Valley.

I’m familiar with the outstanding powers of both places. The exchange of ideas, developers and capital can be boosted. To make it CO2-cleaner to cooperate, what do you think about a virtual bridge between the two hubs? Meeting areas at both ends with fast broadband hooked screens. Hosted by SAS or Norwegian and complete with connecting expert cabin crews. Mashing the names of the two iconic steel bridges Älvsborgsbron and Golden Gate: Elfsgate!

Experiment

-Start with the solution – you can’t plan everything. There is a lot of research made. /Sverker Alänge

-Google, 3M, etc has the 20% rule of free development. /Sverker Alänge

-Ericsson has a working environment for developing innovation; Expericon and Ericsson Garage. /Ulf Wennerlöf

-Record, access, accelerate learnings (make new mistakes, don’t repeat old ones) /Thomas Holtz

-Göteborg needs an Action Garage for transportation concepts. /Several

-How Honda officially promotes learning by doing mistakes (see link) and Google Venture Sprint, a 5-day method for prototyping ideas (see link)  /Magnus Karlström  

 

Speed finance.

-Silicon Valley’s Y-Combinator has an express lane for pitching/financing/start-up support. Similar now in Göteborg with Berge. /Carl Berge

-For good ideators hand out a credit card immediately, instead of putting on budget process hold for a year. /Per Gyllenspetz

+Harvard Business School finds that sustainable investments grow 2x faster.(see link)

 

Culture

-While Swedish teamworking is efficient, reward also the individual people who carry the initiatives. /Several

-Understand why Tesla is so highly valued: there is a successful as well as failing passionate human being behind, Elon Musk. /Thomas Holtz

-Chinese business incentives are both long term and high pace, learn from this. Personal relationships important. /Sverker Alänge

-A movement of faster action in the Swedish automotive cluster is an interesting idea for CEVT./ Mikael Rönnholm

-“Tillitsekonomi istället för tillväxtekonomi”. /Per Östling

-Label people users instead of consumers. A lecture audience poll showed nobody wants to be a consumer. /Per Gyllenspetz

-Sweden is a among top countries for tech development, where Göteborg is a favourite - still with a lot of room for improvement. /Several

-Revitalize KTH and Chalmers with curiosity, exploration, make departments more independent, don’t abandon PhD’s. /Several

 

Policy

-Co-op with environment NGO’s, like Volvo AB (trucks) and WWF do. /Niklas Gustafsson

-Municipal budget processes is (too?) long, 1 ½ years. /Ulf Kamne

-Sharpen municipal purchasing knowledge. /Björn Södahl

-A cross-point where politicians can discuss and meet industry without lobbying agendas. /Several

-Include citizens and media of Göteborg in an awareness movement. /Hans-Olov Olsson

 

Solutions

-Share your car ride with the Freelway app, for both people and packages./Tobias Forngren

-Ride light, cool and low Ecoist start-up Tian electric commuter for two persons./Thomas Koch

-Move freight from streets to canals and waterways in a connected system as Urban Water Truck will. /Björn Södahl & Per Gyllenspetz with consortium.

-Think of sharing the route and ride but in full privacy like in the multi-cabin Cab-i-Bus idea./Kenneth Palmestål

-Start crowd funded, think different and challenge the car industry like Team Unity does, driven by self-confidence. /Lewis Horne

-Use superior rationalities of wheel corner modules for many different kinds of vehicle solutions. /Per Gyllenspetz & KTH

-See the competitive and sustainable potential of running more electric buses and fewer cars on our asphalt surfaces. /Peter Danielsson

-Look up for overhead rail Private Rapid Transit systems like Spartan of San Jose./Ron Swenson

--

December 8, 2018. Letter from The Big Curve – brev från Den Stora Kurvan.

About putting many more sustainable transportation solutions into action much faster.

How? Cut away bureaucracy, experiment, speed finance. It’s a less costly and a more fun way to develop the important leaps we need to do now.

 

That is easy for me to prove but hard to imagine in many corporate, academic and political structures. The linear processes culture is rigid, the box has grown thick walls. Turning in the curve means acting on the knowledge that the current way is dangerous for everybody. Luckily, there is an increasing action awareness lately in many levels of society.

 

I suggest an innovation action movement in the Swedish mobility-transportation sector. I’m convinced that there is an ability for extraordinary accomplishments. What do you think?

November 22, 2018. Letter from The Big Curve – brev från Den Stora Kurvan.

It’s about how to put many more sustainable transportation solutions into action much faster.

We have a big problem and it won’t get solved the current way. So how will it? Cut out bureaucracy, speed finance, experiment, reward failures. Big and small corporations, academia and authorities - the world needs your action now.

 

Stalled creativity? At our next meet-up #4 on November 27 we are pitching solutions and ideas. Welcome and become challenged. If your organisation needs the igniting spark our network has idea power and speed ways. We walk the talk.

 

Electrified vehicles and mobility systems is a good start for turning, no doubt. But it’s not enough by far. Overall energy use, material consumption (we use 1,7 Earths), poisons in the environment is going the wrong way. Today Thursday, the World Meteorological Organization reports that greenhouse gases are increasing and at record levels.

 

Maybe to some it seems naive to believe a change is possible. In my opinion what’s really irresponsible is to keep on the way we are doing right now on a linear track heading straight off the cliff. I want to be able to look the young generations in the eyes and say –“Yes I was a part of solving the problem.” Lately I have enjoyed pretty good response at lectures, private talks with influential people and I get very inspired at our meet-up discussions.

 

Climate policy agreements can’t do the job alone. The mobility and transportation industry hold keys to solutions and we can play an important active role. Simpler and smarter, downsizing and sharing are the headlines of the solutions needed. And next time you see a good sustainability idea, get the project going in a week, rather than maybe in a year. Business? Possibly the best ever.

 

Well known corporate brands can lead the way. This initiative is a wake-up call to encourage all that hold the decisive or financial power to get ideas out at work and do that much faster. It is a simple message for something that I hope and believe will result in extraordinary accomplishments. Be a part of accelerating the Swedish brainpower for clean mobility and become a world leader in the necessary turn.

 

Your part counts.

Anteckningar från meetup #3 den 6 nov, 2018: Diskutera framgångsvägar för snabbare förändring:

-Jag höll ett föredrag om Den Stora Kurvan på Ekocentrum för allmän publik den 7 nov. Det var knökat och en riktigt bra diskussion efter med Magnus Sundemo som moderator.

-En positivt samarbete är att Volvo AB och WWF har ett samarbetet där Volvo har ett åtagande att följa en plan

-Hyperloop, The boring company, mfl med snabbtåg i ett rör är en låg emissionslösning

-Skapa transportsystem mer som IP-trafik som dirigeras snabbaste vägen i ett nätverk

-Sverige har ett ansvar med att vara rel långt framme

-Brewhouse var en positiv incubatormiljö för Kenneth

-Y Combinator har ett expresspår för pitch/finansiering/bolagssupport

-Varför inte en Göteborsk variant?

-Berge håller tillsammans med andra på att skapa en miljö/inkubator för idéer Power Team

-Per har gjort ett par utredningar för externa kreativa avdelningar, bl a Ladan för Volvo Cars

-Man skulle kunna ha en riskförsäkring för utv projekt istf patent. Per har initiativ med metaforen att steka äggen istf att ha dem i en korg :)

-Google, 3M mfl har 20% regeln för utvecklare

-Crowd decission-making…

-Sverker: workshop projekt med flera stora och mindre svenska företag 1) processer för att samverka 2) finna möjligheter för startup acceleratorer 3) öppna upp för transparens i gemensam utvecklinsprojekt

-Leif Östling fd Scania vd var bra på att ställa frågor i organisationen

-Leif Johansson fd vd Volvo: vi skall bli ett tjänsteföretag

-Jfr bilbälteslag eller rökförbud gick fort. RYKFÖRBUD från bilar? Sluta ryka………

-Byta jobbpool för färre pendlingsresor………

-Tänk bilden: Vad kan jag vara utan om 100 år?

-Koppla till John Holmbergs Challenge lab https://www.chalmers.se/sv/projekt/Sidor/Challenge-Lab.aspx

 

Andra tankar och diskussion:

-Rädsla finns för att dela med sig, patent. Istället öppen innovation

-Mer tillit i industrin behövs

-Kortare avstånd i städer, funktionsblandning behövs

-Stora företag har ett samhällsansvar

-Utvecklingskulturen fastnar lätt i självhämmande rutiner

-Det blir det man vill…

Den Stora Kurvan - The Big Curve meet-up dialogue #2 16 oktober, 2018 kl 17.00 hos Berge, Lindholmen, Göteborg.

Anteckningar från meet-up #2:

Bra meet-up med kunniga samtal och lovande att samtalen fortsatte länge på kvällen!

-Presentationer ”Hur realiseras hållbara transporter i ett snabbare tempo”,

Sverker Alänge:

-Exportindustrin kan dra nytta av att vara snabb med nya lösningar

-Kultivera de faktorer som är möjligheterna

-Se kinesiska investeringar och fordonsinitiativ i Sverige som en möjlighet, personliga relationer viktiga med dem för att lyckas.

-The Boring Company (ref Hyperloop) revolutionerar idén om transporter

-CTH Testbed Lindholmen Science Park: unikt för Göteborg

-Arena för innovation i Holland intressant

-Har forskningsprojekt där flera stora svenska företag ingår; hur utvecklas. Med Annika Steiber som tidigare forskat på Googles arbetssätt.

-”Börja med lösningen – man kan inte planera allt”. Som man försökte i Sovjet.

Per Gyllenspetz:

-Att riskera jobbet och pröva modet gav resultat och succé, t ex med ECC/Volvo Environmental Concept Car.

-Att strunta i konventioner, ha mod och se nyttan för företaget gav resultat för en av Volvos främsta innovatörer, Stig Pilhall.

Per Östling:

-Kolla mindre i backspegeln, mer i kikaren

-Näringslivskoordinators arbete, samverkan gör att det går att förverkliga idéer

-Tillitsekonomi istf tillväxtekonomi, ett handslag borde duga. Har vi något att lära av 30-40-50-talets beslutgång? Skulle den klara dagens långa, transparenta upphandlingsprocess?

-Sverige är bra med platt arbetssätt

-I Göteborg finns en regional nivå som fungerar (ej så bra i Stockholm) och det är fördelaktivt om man skall få saker gjorda.

Kommentarer från bl a Björn Södahl: kommunen behöver bättre upphandlingskompetens, rädslan för jäv dominerar. Vi har ett kontrollfixerat samhälle. Handplocka personer som inte drivs av prestige. Ulf Kamne: Dagens kommunala budgetprocess har ca 2 års framförhållning så horisonten är lång. Ibland finns pengar över som skulle kunna användas till nya projekt.

----

Förändringspunkterna, den Stora Kurvan -  exempel och resonemang 2016:

1. Från att sälja en sak till att erbjuda en tjänst.

Fler och fler företag inser att tjänsten/nyttan är viktigare prylen. Behöver vi en 7 tons lastbil för att leverera en pall med gods eller är det egentligen ett samkört och smidigare mer hållbart logistiksystem vi vill ha? Kan det vara så att många vill ha möjlighet att köra bil men inte vill äga den? Ja så är det, bilpoolssystem Sunfleet ökar i popularitet. I GATT tog vi initiativet till UbiGo vilket har blivit en i världen omtalad pilot för ett liv utan egen bil. Detta därför att användarna gillar mobilitetsservicen som inkluderar att förflytta sig med de flesta trafikslag. I ITRL-projektet KTH Mobility Pool forskar vi på en ny typ av bilpool med mindre elfordon där bl a så kallade fodervärdar kör fordonen på kvällar och helger.

 

2. Från industriellt kunnande till användarcentrerad design

Ett hundraårigt tillverkningssystem för bilar har kvalitets- och kostnadsoptimerats ner till molekylnivå. Därför är en VW Golf idag på i stort sett alla plan bättre än en lyxbil på 60-talet, samtidigt som den är många gånger billigare. Varför då? Jo skriver du kontrakt med en leverantör att köpa några miljoner likadana A/C anläggningar under en räcka år är det ett bra läge att förhandla om priset. Leverantören till och med bygger en fabrik i närheten för att leverera effektivt. Men i morgon kanske ditt företag har tagit reda på att dina kunder kan tänka sig att ändra beteende vad gäller värme/kyla och önskar sig en mycket effektivare metod för att inte dra slut på batteriet i sina nya elbilar? Då behövs ny innovation som troligen inte passar in det prispressade och hårdoptimerade old-school systemet.

 

3. Från högvolymproduktion till 3D print

Plåtpress- och formsprutningsverktyg som man gör bildelar med idag är tidskrävande och dyra att ta fram. De behöver arbeta i flera år för att betala investeringen. Om man istället skulle kunna hoppa över detta steg och göra delarna direkt så kan mindre serier betala sig fortare och även anpassas snabbare till behov och efterfrågan. Och inte minst viktigt i ett hållbarhetsperspektiv kan nya lösningar förverkligas i en snabbare takt. 3D printning används idag för bl a att tillverka turbinblad. Utvecklingen av material och kvalitet inom 3D printning har en bit kvar att gå för att ersätta det gamla systemet.

 

4. Från objektstatus till värde i delandet

Som visionär bildesigner försöker jag att ha ett antropologiskt perspektiv; för nomadsläktet människan är bilen allt från en rolig leksak till ett flyktredskap. Den är också en modeprodukt med mycket jag-status. Men inte för alla.  Att inte äga och att istället dela börjar bli en större trend i urbana miljöer och kan istället ge vi-status för vissa.

 

5. Från traditionella aktörer till nya aktörer

På en konferens om självkörande fordon 2016 pratade jag med vd:n Nalin Gupta på företaget Aurobotics som sökte kapital och partners för sitt system. De arbetar med relativt enkla medel och modifierade 4-sitsiga golfbilar som de testat på Santa Clara University i Kalifornien. Läste nyligen att de nu har inlett en kommersiell fas tillsammans med samåkningsplattformen Ride-Cell. En bit upp i dalen har vi förstås självkörningspionjären Googles avknoppning Waymo och strax intill företaget som vänt upp och ner på bilvärldens sanningar, elbilsföretaget Tesla. Längs palmalléerna finns flera andra och mer radikala bilrevolutioner på gång som till exempel Zoox. Här i Göteborg sägs snart företaget Einrides självkörande ellastbil bli synlig på vägen med bland andra Volvo i bakgrunden. Över hela transportvärlden pågår en omvälvning där nya aktörer går in på en ny marknad om mobilitet och som värderas till astronomiska belopp.

 

6. Från min business till vår business

Statens innovationsmyndigheter uppmuntrar företag, akademi och samhälle att samverka. Är det något ställe i världen där man borde lyckas med detta är det i Sverige. Det är inte lätt (jag ser det på nära håll) men utvecklingen visar att det är lovande för både små och stora aktörer.

 

7. Från separata silos till helhetssystem

Holistisk tänkande är ett annat lovande begrepp. Kanske behöver mer av hjärnkraften inom fordonsbranschen klura på långsiktigt lönsam business ihop med andra aktörer i hela mobilitetsaffärskedjan?

8. Från enkel till komplex myndighetsstyrning

I Storbritannien infördes den sk Red Flag Act 1865 som krävde att en man med röd flagga skulle gå framför varje (ång)motordrivet fordon, som inte fick köra fortare än 6 km/h på allmän väg. Lagen lättades först 1896. Då hade Tyskland, Frankrike och USA kört om i utvecklingen av den revolutionerande automobilen. Myndigheter kan lätt hämma innovationskraften. Lagstiftning kring trafik idag är statisk och binär jämfört med vad den kommer att behöva vara när många gränser kring vägtrafik börjar suddas ut, både tekniskt och juridiskt. Jag tog initiativet till ITRLs förstudie Stadsmobilitet för att skapa en längre vision om hur CSAVs - alltså uppkopplade, delade och självkörande fordon - kan ersätta privat biltrafik i städer och integreras med gång- och cykeltrafik. I infarten till en stad om några år stor det: ”Welcome to Autonomous Town – no driving allowed. We have zero traffic fatalities”. I den tvärdisciplinära arbetsgruppen konstaterade vi bl a att myndigheter behöver vara en medskapande/medägande del för att nå ett effektivt och attraktivt system. Kanske samhället behöver veta och reglera hur miljöbelastande din mobilitet är, en motsvarighet till bonus malus eller ”taxa mobile”? Det behövs både snabb kreativitet och nya smarta regler för en ny tid vilket bl a Vinnova förespråkar att testa och forska kring i ett s.k. policy lab.

 

9. Från ”miljövänlig” till vetenskapligt definierad hållbarhet

I en del sammanhang framställs det som att moderna bilar är rena men det stämmer inte. Alla bilar inklusive de som går på el ger miljöpåverkan från vaggan till graven; utarmning av ändliga resurser, materialframställningen, produktion, och utsläpp av CO2, däck/asfaltspartiklar, osv. Ökat bilbestånd tar också mer naturyta i anspråk för asfaltering. All transporter belastar miljön på något sätt, även spårinfrastrutur.

Professor Bengt Steens arbete med forskarna på Swedish Life Cycle Center, Chalmers är inriktad på utveckling av metoder för livscykelanalys och speciellt på monetär värdering av miljöeffekter. Detta är en lovande forskning som kan ge transportutvecklare ett lättanvänt system som utgår från och jämför vad det kostar i kronor med olika typer av miljöbelastning.

10. Från tung till lättvikt

Vikten står i relation till miljöbelastningen, ju lättare fordon desto mindre energi går åt att accelerera och rulla fordonet. En BMW i3 väger 1 ton mindre än en Tesla S. För vardagsbilisten där de allra flesta resorna är under i3’s laddningsrange på minst 150 km märks ingen större skillnad trots att batteriet är 1/3 av Teslas. i3 tycker jag dessutom är den ”framtidigaste” bilen just nu trots att den har några år på nacken - cool och knepig samtidigt. Men tar vi Renault Twizy väger den mindre än hälften av i3 och är lika emotionell. Jag och passageraren behöver bara en mössa på för att åka bra. Cleanmotions Ceebee rullar sedan länge som en smart elvariant på tuk-tuk. Det slutar inte där, en Velove Armadillo quadricycle väger 60 kg och med bara 250 W elkraft och hjulupphängning som i en bil är den riktigt rolig att cykla. Kul på jobbet tycker de som arbetar med att köra stadsgods upp till 300 kg och snart också passagerare.

Lättviktskonstruktion tillämpad på bilar är spännande därför att effekten av att minska vikten på en karrosstomme gör att drivlinan kan göras svagare och lättare, då kan också hjulupphängningen skalas ner och så fortsätter matematiken vidare neråt. I Volvos miljö- och lättviktprojekt på 90-talet – ECC, LWD, FVL, m fl -  visade vi på en stor bredd av intressanta industriella möjligheter.

Men det finns många hinder. Stål är fortfarande billigt och lätt att buckla och många vet hur man gör. Metoder för industriella kolfiberkompositer däremot behöver utvecklas vidare för att få ner kostnaden, minska anergianvändningen i framställningen och öka volymen. Just BMW är bland de företag som kommit längst på detta område med i3, karosstommen på bilden. De finns ett flertal andra intressanta material som även de behöver utvecklas för att kunna konkurrera med det tunga stålet. Foto/BMW.

 

11.Från fossil till elektrisk drivning

Diesel har ungefär 20 gånger högre energidensitet än ett elbilsbatteri. Men eldriften är minst dubbelt så energieffektiv som förbränningsdrivlinan och har flera andra fördelar i fordon, bl a färre delar och lågt slitage. Med den kontinuerliga utvecklingen av batterier, bränsleceller, mm, kan eldrift bli vinnaren över förbränningsmotordriften. Viktminskning bidrar starkt till att kunna reducera batteristorlekarna. Forskningen kring elvägar verkar lovande, inte minst för tung fjärrtrafik. Sverige är i framkanten här med teststräckor i Sandviken och Arlanda. Principen är inte ny - trådbussar har rullat i många städer i över hundra år och nu testar man även elspår i och bredvid vägbanan. Om forskningen ger positiva resultat kan detta bli en relativ snabb lösning för att sänka utsläpp och att fordonen klarar sig på lokalvägar med mindre batteripackar. Möjligheten öppnar sig också för ett nytt sätt att skapa transportinfrastruktur, där spårbunden trafik inte är det enda alternativet. Elektrobränslen kan man säga är ett begrepp där det skapas flytande/gas bränslen bland annat av överskott från sol- och vindkraft. Biobränsle är redan nu ett bra sätt att driva fordon som har den förhärskande ottotekniken, så länge det räcker till. Vätgas går i princip också att elda i en ottomotor men lämpar sig kanske bäst för att driva bränsleceller.

12.Från mekanisk till sladd(lös) styrning

Idag är en bil uppbyggd kring tunga mekaniska kraftsystem, några av dem har elassistans som till exempel rattstyrningen samtidigt som faktiskt mekanikdelarna är kvar. I forskningen kring tekniken med de s.k. hjulhörnsmodulerna (KTH, Volvo) har man visat på en stor rationaliseringspotential om alla delar som tillhör drivlinan samlas i eller vid hjulet. De här hjulhörnsmodulerna kan vara ”plug-n-play”, fyra identiska enheter monterade med några bultar i strukturen, som i övrigt är befriad från drift- och kraftsystem och istället är optimerade för bästa transportfunktion. I modulerna finns kraftsystem, elmotorer i naven och batterier med en kabelanslutning till fordonets (autonoma) system. Aktiv data/elstyrd fjädring och fria vinklingsmöjligheter testas dessutom vilket skapar helt nya köregenskaper. Frågan är: Vad är en motorfabrik om 10 år? Min cad bild visar en tidig version av hjulhörnmoduler från 2012.

13. Från buller till tyst

Det finns en myt kring elbilar att de är tysta. Det är de inte. På en busshållplats hade jag ett bra tillfälle att höra att det tillochmed kan vara tvärtom. Först kommer en Tesla S (2,2 ton) med ett påtagligt högt däcksljud och strax efter en VW Bubbla från 70-talet (0,8 ton) som rullar tyst på hälften så breda däck. Nästa gång du går i en park i staden lyssna på bakgrundsljudet och du hör ett forsande ljud. Eller värre, försök att prata med någon intill en motorled. Ljudet kommer med undantag för någon mc eller sportbil med designat ljud, från däck. De flesta bilar har bredare och bullrigare däck än de behöver ha för att det skall se sportigt ut. Priset för fåfängan är högt för stadsmiljön med bullerutsatta områden. Men det finns smart bot. I RCV-projektet har forskare testat däck med en rund profil vilket ger en mycket smalare anliggningsyta mot vägen som gör dem tystare. I en kurva vinklas istället däcken som en motorcykel och ökar greppet just när det behövs. Framtidens däck kan ha 3 olika egenskaper; låg friktion i mitten, väggrepp på ena sidan och vinteregenskaper på den andra. RCV-filosofin innehåller många intressanta möjligheter som behöver investering och utveckling för att skapa framtidens drivmoduler.

 

14. Från förare till självkörande teknologi

Här har vi ett tekniksprång som kan minska trängseln i städer och kanske framför allt få livet på landet att blomstra. Vad krävs för att en bil skall bli självkörande? Jo data från radars, lidars, gps, optiska sensorer inklusive IR, dödräkningssensorer, kartprogram; allt matas in i en rejäl processorkraft, gärna tillsammans med självlärande artificiell intelligens. Om fordonet skall bli användbart i ett system är det bra med uppkoppling, t ex via de kommande 5G näten. Den självkörande teknologin i bilbranschen är i en otroligt snabb växt och förändringstakt nu. Detta hänger tätt samman med utvecklingen inom delningstjänster och med uppkoppling till nätet. Varje vecka är det nya och gamla aktörer som köps upp, går samman eller startar samarbeten inom de olika områdena. GM köper Cruise Automation, Uber köper Geometric Intelligence, Volvo har startat nytt med Autoliv, osv. För en del bilföretag kan det vattnas i munnen där försäljningssiffrorna syns skjuta i höjden när alla kommer att kunna ”köra” bil – 10-åringar som 100-åringar och längre bilpendlingssträckor kan kännas ok. Det ligger också mycket värde i att frigöra tid hos människor så att de kan vara mer uppkopplade och använda sina olika skärmprodukter. Enligt en rapport från McKinsey så är det uppskattade värdet som människor spenderar på internet medan de åker bil, ca 5 miljarder euro per år – för varje skärmminut.

Många städer och universitet runt om i världen vill vara först, t ex i Singapore. Varför denna rusning? Myndigheter å sin sida ser att privattrafiken kan minskas och ersättas av en ny typ av mindre förarlösa kollektivtrafikfordon som används mer rationellt. Investeringar i gammal teknik t ex spår kommer snart inte längre vara självklart.  Delad resa med ett självkörande fordon kan ersätta 17 privatbilar enligt University of Michigans Traffic Research Institute och liknande siffror har beräknats på KTH. Ökad säkerhet är en annan aspekt, över 90% av trafikolyckorna orsakas av människor. Även den sammanlagda körsträckan kan minskas jämfört med dagens trafik. Många företag som Ford, Volkswagen, NEVS, m fl som är aktivt engagerade i delning av autonoma fordon för att minska trafiktrycket i städer. Som en forskare på BMW uttryckte det; om inte vi utvecklar delningstjänster själva kan vi sluta som enbart leverantörer till t ex Uber. Jag föreslår att svenska projekt startas där man kan utforska den mest intressanta potentialen med CSAV tekniken; livet på landsbygden kan förbättras ordentligt med kostnadseffektiva och säkra transporter tillgängliga för alla dygnet runt. Det kanske rentav blir en sådan social förbättring att färre människor vill flytta till städer!

 

15. Från oftast parkerad till oftast rullande - - - -

Genomsnittsbilen rullar 3-4% av sin livstid, resten är den parkerad. I praktiken innebär det att bilar är gjorda för att köras slut på några månader räknat i kontinuerlig körning. En lastbil har längre livslängd räknat i timmar. Flygindustrin använder ett effektivt system för att ge maximalt utnyttjande där man når som högst ca 50% tid i luften av ett flygplan under 15 år. Ett CSAV/MaaS system för städer där myndigheterna har en dynamisk prissättning på trafiken kan ge en nyttjandegrad som är hög. Samtidigt kan man som lagstiftare motverka en ny typ av trängsel orsakad av att resan med systemet från dörr till dörr troligen blir mer attraktivt än att själv köra en egen bil. Då bör beräkningsunderlaget innehålla parametrar för antalet passagerare/m2 gatuyta/tidsenhet/utsläpp. Skulle marknaden istället vara fri kan effekten bli att de självkörande fordonen rullar mycket men med få eller inga passagerare på långa sträckor. Då kan vi få mer trafik. Dagens kollektivtrafik skall troligen vara en del i systemet. 

 

16. Från linjär till cirkulär

Vi behöver hushålla bättre med de ändliga resurserna som tas ur jordskorpan och ett kretsloppstänk är nödvändigt för livet på planeten. Fordonsdelarna som framställs kan designas med högre kvalitet och livslängd. När de väl är slitna skall de vara lätta byta och uppgradera eller recycla. Men det är inte bara materialvården utan även affärsmodellen som ingår i loopen. Flygindustrin är även på det sättet föregångare.  Vi kan fundera om ordet konsumtion leder oss fel i de ekonomiska modellerna. Dags att ändra till användning?

 

17. Från slumpmässighet till uppkoppling

Av de 4 % av tiden som en bil rullar lär 1 % i städer användas till att hitta en p-plats. Genomsnittsbilen har 1,3 passagerare. En stor del av lastfordonen som vi ser på våra vägar har mycket mindre last än kapaciteten eller går tomma. Här finns en ordentlig potential att minska utsläpp och trängsel redan idag genom MaaS och LaaS. Det finns dessbättre arbete som pågår i positiv riktning inom samhällsorganisationen och inom transportindustrin med system som erbjuder en matchande tur för människor och last. 

 

18. Från jobbnorm till robotar

Om förarjobb successivt försvinner och även många andra sysselsättningar tas över av robotar, vad definierar då en människas identitet när det inte längre är yrket? Den tekniska utvecklingen behöver synkas med en etisk diskussion. Bill Gates har föreslagit en skatt på robotar. Den kan användas till en medborgarlön vilket kan vara en del i ekvationen vilket diskuteras och provas på olika håll i världen. Är det snart dags för oss människor att göra det som många anser som viktigast – att ta hand om varandra; Fler lärare i skolan, mer personal i vården?

 

19. Från kommersiell data till din data

Ett av hindren som nämns ofta för att utveckla optimal CSAV/MaaS är risken människor upplever med att släppa sin data. Ju mer data som är tillgängligt om dina resor, vanor och tider desto bättre mobilitetstjänst kan systemet erbjuda dig och kollektivet. Men som beskrivet ovan är vi måltavlor för reklambudskap och även mer illvilliga avsikter. När vi godkänner långa texter om användarvillkor innebär det ofta att vi ger bort rätten till vår data. Data är en ny valuta. I GATT har vi i ett projekt definierat ett antal ämnesområden som behöver lösas kring användandet av vår personliga data för MaaS; Risken för missbruk, stöld, vandalisering; Personlig säkerhet; Social integritet; Känslan av frihetsintrång; Ofrivillig exponering för skräddarsydd reklam.

En möjlig lösning på delar av den här problematiken skulle kunna vara en tjänst, vi kan kalla den för ”I” (eng jag). För att använda ”I” betalar man en medlemsavgift på säg 50 kr i månaden. Låt oss tänka att ”I” är flera saker i ett; en användarägd juridisk brandvägg med en AI robot som bl a läser och godkänner/inte godkänner avtal åt dig. Verkliga jurister uppdaterar kontinuerligt systemet och bevakar bara användarnas intressen. Fördelarna som dina dataspår ger skall komma dig till nytta och inte vara till salu om du inte vill. Du kan skräddarsy vad du vill att din data skall användas till. ”I” skulle också kunna vara kopplat till en möjlig framtida miljödeklaration (ref idéer från projektet Stadsmobilitet) med miljökonto/kvot ungefär som inkomstdeklarationen hos Skatteverket idag. ”I” kan också vara ett socialt nätverk där du delar din mobilitet med din familj, grannar och kollegor. Kanske kan det också bli ett trevligare alternativ till Uber och Facebook och så vidare. ”I” skulle troligen kunna vara en mycket attraktiv okommersiell tjänst. Vi kan kalla det för en IfY – Internet for You.

Fördelen med några av de privata IT-idéerna som t ex Microsoft  och Paypal är att vi med våra klick har gjort skaparna och utvecklingsoptimisterna till miljardärer vilka sedan vill ge tillbaka genom att satsa på nya storslagna projekt. Som exempelvis Elon Musk med Tesla, Space-X, Hyperloop. Skapar vi ”I” bör vinst vara en del av modellen i samägandet så att det finns pengar över att stödja nya eldsjälars fria upptäckande utan hämmande faktorer. En balans behövs så att vi inte riskerar att utvecklingen stannar upp. Bilden är en skiss på hur ”I” kan se ut i din device.

20. Från asfalt till vatten

Medan armador med lastfordon trängs i köerna i Tingstadstunneln under Göta älv är den glittriga vattenytan ovanför tom. Städer som Göteborg, Stockholm och många andra har idealiska förhållanden för att transportera på vattnet. Det är också anledningen till att städerna är anlagda där en gång. Hur kan det vara så att det knappt är någon som använder ”infrastrukturen” vattnet när kapaciteten är så stor och kostar lite? Det är något vi försöker svara på och framför allt hitta lösningar för i ett projekt kallat Urban WaterTruck. Det blir både nya typer av farkoster och ett mer hållbart tänk för godslogistik där flera aktörer ingår.

21. Från en funktion till multifunktion - - - -

Karosspaneler kan samtidigt vara både solpaneler och batteri, menar Malin Åkermo på KTH, avdelningen för Farkost och flyg på KTH. Det kan vara en vindavvisare på en lastbil eller en bilkaross som byggs av styva kompositpaneler. Med rätt design kan dessutom strukturen göras aukustiskt dämpande. Listan kan göras lång för potentiella multifunktionella strukturer där designlösningen och systemlösning använder ETT material, EN design som ger FLERA funktioner. Framtidens strukturer är multi-funktionella för att minska vikt, kostnad och miljöpåverkan. Bild &Car-F, Ignacio Fernandez Miño/Berge Consulting.

 

22. Från standardlösningar till skräddarsydda fordon - - - -

Dagens vägfordon tillgodoser dåligt användarnas behov. Fabrikernas begränsningar bestämmer vad man kan tillverka. Prestanda, styling och komfort har varit prioriterade egenskaper för bilar, åtminstone för biljournalister. Men hur kompatibel är en bil med en barnfamilj, egentligen? Eller en lastbil med flaket på 1 meters höjd för föraren med ett halvt ton på bakgavellyften? Principen med hjulhörnsmoduler erbjuder möjligheter att skapa helt nya användarvänliga fordon. Vi har då en modul i varje hörn av en golvplatta som kan vara i nivå med trottoarkanten. Skräddarsydda lätta karosser tillverkas för varje typ av transportbehov i kortare serier. Självkörande fordon kan göras mindre därför att det är föraren som är den största kostnaden. Vid behov kan kapacitet istället skapas med att öka antalet i ett virtuellt uppkopplat tåg eller att de kör med tätare och efterfrågeoptimerade rutter. Det är ett mycket intressant utvecklingsområde som radikalt kan förändra hur fordonstillverkning ser ut imorgon. Bilden är från en av de workshops ”Labaton” jag lett med ett passagerarutrymme för ett helt nytt tänk för självkörande, delade och uppkopplade fordon. Här har vi skissat i fullskala med el-hjulhörnsmoduler i varje hörn. Allt där emellan är till för vad människor behöver.

Den Stora Kurvan - - - - Detta var sista posten med punkter i Den Stora Kurvan jag vill ge bort nu. Hoppas det är till nytta för att ha koll på de stora förändringarna och möjligheterna som vi är på väg in i nu. Vad vill du och din organisation ge för att snabba på omställningen? Ett tack till kollegor och forskare på ITRL/Kungliga Tekniska Högskolan, Chalmers, Berge, Gothia Automotive Think Tank, Volvo, RISE och andra för fakta, diskussioner och tron på att det är självklart att vi kan lösa det här. Håll utkik.

23. Från säker för mig till säker för oss och planeten - - - -

24. Från långsam förutsägbarhet till snabb och upptäckande innovation - - - -

 

Förkortningar:

AI = artificiell intelligens

CSAV = Connected and Shared Autonomous Vehicles / uppkopplade och delade självkörande fordon

MaaS = Mobility as a Service

LaaS = Logistics as a Service

GATT = Gothia Automotive Think Tank

KTH = Kungliga Tekniska Högskolan

ITRL = Integrated Transport Research Lab

RCV = Research Concept Vehicle

(X) = referens med länk

----

Per Gyllenspetz arbetar som konsult med designkoncept och transportstrategier, har 35 års erfarenhet av visionärt innovationsarbete.

©  2019 Per Gyllenspetz                           

  • Facebook Classic